Tjingtjong, som jag redan outat här i förra inlägget så har jag gjort mina bröst och tänker att jag vill skriva lite mer om min resa hittills. Kanske kan det vara en hjälp för de som går och funderar på en op. Eller så är man bara intresserad av att läsa...eller inte, valfritt!

 

Jag har funderat på en op. I halva mitt liv i princip.

Tränade ofantligt mkt. Aerobics och step etc på 90-talet och har man inte bra stöd för brösten så kan de skadas helt enkelt tillsammans med att jag inte är född med världens kanske mest fasta byst.

 

Plötsligt över en koll igen på Nordiska kliniken I Sthlm så bokade jag konsultation 2 dagar senare och åkte dit. Det blev en impulsartad tripp men jag har nog aldrig känt mig så säker på en sak som då.

Att jag valde just NK är för att flera vänner gjort sina just där och Patrik Höijer som är en av Europas bästa kirurger inom bröst finns där. Det har aldrig varit problem för några av mina vänner och kliniken är känd och seriös.

 

Åkte dit, kliniken ligger mycket tillgänglig på Drottninggatan så bara ta bilen dit, in i garaget och gå 2 minuter från Gallerian princip över till NK.

Träffade Patrik som var den kirurg jag valt att träffa då han även är den som op. mina vänner!

Han kikade, vi testade bh med "kycklingfileer" som dom snyggt kallar det 🤣 som är små delar av implantat för att se hur mkt man vill ha då man ser å känner i behån. Man kan även göra 3d men den visar inget exakt resultat ändå så vi hoppade det.

 

Den största anledningen till min op. Är egentligen att då jag har överrörliga leder så får jag alltid svinont av alla slags bh-band. Har levt med sport-bh hur många år som helst, men de ger samma effekt...de har skurit in i axlar, tungt ner och det har skapat mer smärta i axlarna, det har lett till Axel och nackspänningar med ibland nästan ohanterbarbar smärta. Detta i sin tur har lett till kronisk huvudvärk. Osv...så för att försöka göra mitt liv framöver mindre smärtsamt så var mitt största mål med op. Att jag ska kunna gå utan bh i princip jämt framöver och slippa mer smärta än nödvändigt.

Vi kom fram till filéer på 410cc i alla fall. Jag skulle även göra ett lyft med så kallad ankarsnitt.

 

Jag bokade en op. Tid redan 2v senare så löste betalningen på 79.000 direkt och sen drog vi hem.

Så 8 juni var set daga. Hade då tvättat mig med Descutan enligt konstens alla regler och var fastande. Min op vR 11.30 och skulle vara där 10.30. Väl där fick jag gå in i ett eget litet omklädningsrum och byta till op. Kläder, fick en 5g stesolid då jag var rätt nervös och lite extra smärtlindring förebyggande. 

När det var min tur så träffade jag först Patrik igen och då fick Mange komma in då jag blivit osäker på storleken sedan jag var där och provade på konsultationen och ville öka på lite så ville ha lite beslutshjälp. Vi kom överens om 515 istället för 410cc. Patrik mätte, ritade och styrde och så kom Ove in som är deras narkosläkare. Han var jättegullig! Mange fick och jag följde med till op. Och la mig på britsen, minns att Ove satt vid mitt huvud och försäkrade mig om att han datt precis där hela op. med mig, sedan slocknade jag!

 

Vaknade på uppvaket och var omtöcknad som efter vilken op. Som helst och hade svinont så fick mer morfin 2ggr. 

Fick in världens sötaste bricka med lite mat och levande blommor (lite skillnad på landstingets avdelningar mot privat😂)

 Fick i mig bären och mackan men mådde ganska illa. Samtidigt mitt i allt hade denna fruktansvärda smärta jag drogs med 11 år innan de upptäckte mitt tarmvred förra året då det blev akut. Anledningen, fastande och massa piller! Den smärtan var fruktansvärd!!!

Kikade ner och såg världens kaloonas glo tillbaka på mig intryckta i en kompressions-bh.

Till slut gick jag på ostadiga ben och kissade och ville bara hem. Så sen skrevs jag ut. Hade hämtat ut alla mediciner jag skulle ha redan innan!

Färden hem var smärtsam och minsta gupp fick mig att typ vilja sövas ner. 

Kom hem ganska sent, hämtade hundarna hos mamma o pappa, åkte hem och la oss. Mina magkramper var utom denna värld och ju mer smärtlindring jag tog ju värre blev det såklart och mådde illa så kunde inte få i mig nåt för att direkt underlätta heller! Ligga i sängen gick inte...dessutom kunde jag inte ligga och fick/kunde såklart bara sova på rygg vilket jag aldrig gör normalt.

Jag barrikaderade mig upprullade med kuddar i soffan men hade såna smärtor i magen att jag sov totalt 2 timmar den natten.

Ångrade mig totalt just då och undrade vad i helvete jag slösat nästan en tiondels miljon på...

 

...forts del 2.