Jag kravlar på golvet...jag försöker hitta en livsgnista, en enda strimma hopp...men den finns inte!

Tårarna rinner hela dagarna, panikattackerna avlöser varandra...

Det finns åter igen ingenting kvar av mig! 

Alla år jag kämpat för att komma dit där jag var...allt är raserat, det finns ingenting förutom spillrorna kvar...