För 1 år sedan polisanmäldes vi på Viltjouren för djurplågeri efter ett planerat besök av Länstyrelsen. När harpaltarna skulle visas upp för handläggarna hade en av paltarna blivit akut dålig vilket vi ej hunnit uppmärksamma då vi precis kommit hem från våra ordinarie arbeten. Vi blev polisanmälda trots bevis på att harpalten varit hos veterinär oräkneliga gånger, stod under behandling och hade börjat öka i vikt. Inom viltrehabilitering är det allmänt känt att endast 1-2 harar av 100 överlever och att de kan må bra men tvärvända och dö över en natt. Den "sakkunnige veterinären" som Länsstyrelsen hade med sig vid besöket stod även och skrek intill djuren att man överhuvudtaget inte skall rehabilitera harar eftersom de ändå skjuts till hösten. Samma man sitter som styrelseledamot i KFV som tar betalt för att utbilda folk för att rehabilitera just harar!? Rimmar väldigt illa, nästintill hyckleri anser vi! 1. Vi valde att stänga ned Viltjouren i Östergötland då orimliga krav ställdes på oss - krav som ingen annan Länsstyrelse i Sverige ställer på sina viltrehabiliterare! Bl.a. krävde de att alla djur skulle ha varsin medicinflaska med djurets namn och ordinerade dos på medan andra viltrehabiliterare får ha samma flaska till flera djur bara en veterinär givetvis ordinerat rätt dos till respektive djur. Där blev vi särbehandlade och det krävdes att vi skulle köpa nya mediciner till varje djur för hundratals kronor som sedan fick kasseras istället för att användas på andra djur med deras egna ordination på medicinen. 2. Vi blev fångar under Länstyrelsen som krävde att vi inte ens fick ha trädgårdsmöbler stående på vår egen tomt. De klagade även på burstorlekarna som de tidigare redan godkänt. 3. Länstyrelsen besiktade aldrig vår anläggning innan vi fick tillstånd vilket givetvis kall göras. De skickade tillståndet till oss direkt efter att vi noggrant uppfyllt allt som krävdes, vilket vi tyckte var väldigt märkligt och en brist från Länsstyrelsens sida. 4. Viltrehabiliteringsbranchen är en väldigt smutsig bransch där folk älskar att kasta skit på varandra. Vi fick anmälningar redan innan vi öppnat Viltjouren bla. från en tjej som stalkat och förföljt Frida sedan 2012 och dennes dåvarande sambo som aldrig ens varit i branschen. Vi mottog då även hot från samma person att det lovades att vårat "rehab" skulle saboteras! Osanningar om att Viltjouren skulle drivits långt innan tillståndet gavs, medan människan själv stoltserar med bilder där hon föder upp harpaltar i sitt hem i Söderköping trots att hon aldrig någonsin haft tillstånd för detta. Innan tillstånd gavs var Viltjouren en "första hjälpen" där vi ibland hjälpte till att hämta djur i nöd och vidareforsla dessa till de instanser som fanns med tillstånd för respektive art och inget annat. 🚫 Viltjouren i Östergötland är inte den enda Viltjouren som drabbats av försök till sabotage senaste året av andra rehabiliterare och även av självaste KFV. KFV och dess medlemmar har även trakasserat Stockholms Vildfågel Rehab där man konstaterade att inget brott hade begåtts och därmed lades förundersökningen ned.🚫 Vår rättegångsförhandling hölls 28/1 2020 där givetvis inga sakliga bevis framfördes att vi skulle ha plågat eller varit grovt oaktsamma mot några djur och den 11/2 2020 ogillades åtalet mot oss. Vi kommer inte att öppna Viltjouren i Östergötland igen då vi inte vill utsätta oss för den terror denna tid inneburit för vår familj och våra liv pga. falska anklagelser! Vi avråder även andra från att försöka starta upp en liknande verksamhet i Östergötland då detta endast kommer att innebära problem i era liv och då Länsstyrelsen i Östergötland tyvärr saknar kunskap om just viltrehabilitering. Kanske startar vi upp i ett annat län i framtiden tillsammans med våra andra duktiga kollegor vi samarbetat med under denna tid, men det ligger isf. väldigt långt fram i tiden. Nu ska vi återhämta oss från denna period och på nytt börja leva igen! Vi tackar för allt stöd vi fått under tiden som vi bedrev verksamheten och även för dem som funnits med oss under denna helt galna resa på väg mot ingenstans! Vi önskar att samhället även börjar lägga sina resurser på fall där djur verkligen far illa på riktigt! ⛔Vi undanber oss BESTÄMT all kontakt med media och ber Er att lämna oss ifred och respekterar detta!⛔ Speciellt tack ❤ till Anders Lager på Åbykliniken, Stockholms Viltfågel Rehab och Lilla Vilthuset Viltrehabilitering -Wildlife Intensive Care & Rehab Samt familj och vänner❤ Tack Viltjouren i Östergötland Nu är vi på väg till Mexico för att vi är så jävla värda det efter detta helvete!

För 1 år sedan polisanmäldes vi på Viltjouren för djurplågeri efter ett planerat besök av Länstyrelsen. När harpaltarna skulle visas upp för handläggarna hade en av paltarna blivit akut dålig vilket vi ej hunnit uppmärksamma då vi precis kommit hem från våra ordinarie arbeten. Vi blev polisanmälda trots bevis på att harpalten varit hos veterinär oräkneliga gånger, stod under behandling och hade börjat öka i vikt. Inom viltrehabilitering är det allmänt känt att endast 1-2 harar av 100 överlever och att de kan må bra men tvärvända och dö över en natt. Den "sakkunnige veterinären" som Länsstyrelsen hade med sig vid besöket stod även och skrek intill djuren att man överhuvudtaget inte skall rehabilitera harar eftersom de ändå skjuts till hösten. Samma man sitter som styrelseledamot i KFV som tar betalt för att utbilda folk för att rehabilitera just harar!? Rimmar väldigt illa, nästintill hyckleri anser vi! 1. Vi valde att stänga ned Viltjouren i Östergötland då orimliga krav ställdes på oss - krav som ingen annan Länsstyrelse i Sverige ställer på sina viltrehabiliterare! Bl.a. krävde de att alla djur skulle ha varsin medicinflaska med djurets namn och ordinerade dos på medan andra viltrehabiliterare får ha samma flaska till flera djur bara en veterinär givetvis ordinerat rätt dos till respektive djur. Där blev vi särbehandlade och det krävdes att vi skulle köpa nya mediciner till varje djur för hundratals kronor som sedan fick kasseras istället för att användas på andra djur med deras egna ordination på medicinen. 2. Vi blev fångar under Länstyrelsen som krävde att vi inte ens fick ha trädgårdsmöbler stående på vår egen tomt. De klagade även på burstorlekarna som de tidigare redan godkänt. 3. Länstyrelsen besiktade aldrig vår anläggning innan vi fick tillstånd vilket givetvis kall göras. De skickade tillståndet till oss direkt efter att vi noggrant uppfyllt allt som krävdes, vilket vi tyckte var väldigt märkligt och en brist från Länsstyrelsens sida. 4. Viltrehabiliteringsbranchen är en väldigt smutsig bransch där folk älskar att kasta skit på varandra. Vi fick anmälningar redan innan vi öppnat Viltjouren bla. från en tjej som stalkat och förföljt Frida sedan 2012 och dennes dåvarande sambo som aldrig ens varit i branschen. Vi mottog då även hot från samma person att det lovades att vårat "rehab" skulle saboteras! Osanningar om att Viltjouren skulle drivits långt innan tillståndet gavs, medan människan själv stoltserar med bilder där hon föder upp harpaltar i sitt hem i Söderköping trots att hon aldrig någonsin haft tillstånd för detta. Innan tillstånd gavs var Viltjouren en "första hjälpen" där vi ibland hjälpte till att hämta djur i nöd och vidareforsla dessa till de instanser som fanns med tillstånd för respektive art och inget annat. 🚫 Viltjouren i Östergötland är inte den enda Viltjouren som drabbats av försök till sabotage senaste året av andra rehabiliterare och även av självaste KFV. KFV och dess medlemmar har även trakasserat Stockholms Vildfågel Rehab där man konstaterade att inget brott hade begåtts och därmed lades förundersökningen ned.🚫 Vår rättegångsförhandling hölls 28/1 2020 där givetvis inga sakliga bevis framfördes att vi skulle ha plågat eller varit grovt oaktsamma mot några djur och den 11/2 2020 ogillades åtalet mot oss. Vi kommer inte att öppna Viltjouren i Östergötland igen då vi inte vill utsätta oss för den terror denna tid inneburit för vår familj och våra liv pga. falska anklagelser! Vi avråder även andra från att försöka starta upp en liknande verksamhet i Östergötland då detta endast kommer att innebära problem i era liv och då Länsstyrelsen i Östergötland tyvärr saknar kunskap om just viltrehabilitering. Kanske startar vi upp i ett annat län i framtiden tillsammans med våra andra duktiga kollegor vi samarbetat med under denna tid, men det ligger isf. väldigt långt fram i tiden. Nu ska vi återhämta oss från denna period och på nytt börja leva igen! Vi tackar för allt stöd vi fått under tiden som vi bedrev verksamheten och även för dem som funnits med oss under denna helt galna resa på väg mot ingenstans! Vi önskar att samhället även börjar lägga sina resurser på fall där djur verkligen far illa på riktigt! ⛔Vi undanber oss BESTÄMT all kontakt med media och ber Er att lämna oss ifred och respekterar detta!⛔ Speciellt tack ❤ till Anders Lager på Åbykliniken, Stockholms Viltfågel Rehab och Lilla Vilthuset Samt familj och vänner❤ Tack Viltjouren i Östergötland

Idag fick jag dra larmet för första gången på jobbet! Kommer inte gå in på några detaljer mer än att väktarna kom, sedan kom 4 blåljusbilar. Hot och övergripande mot tjänsteman blev det. Det som är så konstigt med mig är att då det är skarpt läge så blir jag oftast väldigt lugn! Livet börjar kännas bättre igen, jag har fått en fantastisk chef som jag är jätteglad för på jobbet. Och jag måste våga släppa och inse att hon faktiskt vill mig väl, något som är väldigt svårt efter att 2 olika chefer i livet behandlat mig fruktansvärt illa. Jag är känslig, det vet jag! Men nu ska jag snart ha semester och jag ska då ta upp och köra då mycket yoga jag pallar och även ta tag i mindfulnessövningar som egentligen måste vara en del av mitt liv som "borderlinare". På måndag ska jag få injektioner i foten så måste vara hemma måndag, tisdag. Onsdag ska jag jobba och jag kä ner verkligen inte för att vara hemma! Tycker det känns skit, men det kommer ju bli ännu bättre när jag får hjälp med min fot som jag haft problem med i minst 4 år nu. Om 1 vecka ganska exakt så landar vi i Mexico! Ol'e

Bloggen har fått lite mera liv igen, ska jag säga tyvärr eller? Just när jag trodde livet skulle vända till det bättre så har kampen istället hårdnat. Idag har jag varit väldigt nere, inte orkat hänga med dom andra på jobbet, utan hållit mig för mig själv, lunchen tillbringade jag under min filt i vilorummet! Har fått ventilera mig med MD, han är bra på att lyssna och ge råd. Och vi har ju känt varandra i över 20 år sedan jag jobbade på Securitas. Känner mig tom...så tom! Och det känns som det blir värre och värre....allting! All energi och glädje är bortblåst och det var länge sedan jag kände mig såhär låg. 2019 blev året av misslyckanden...då pass grovt att jag bröt mitt eget löfte att aldrig röra en benzo igen! Fick det utskrivet och har tagit det, men givetvis i en kontrollerad form och kommer aldrig någonsin hamna där jag var förr. Men känns ändå som ett stort misslyckande att efter 5 år svika mitt eget löfte! Jag kommer gå ut med vad som hänt antagligen nästa vecka. Vad som drabbat oss 2019 som sänkt oss till botten! Jag vet att min stalker sedan 2012 redan varit inne här sedan jag öppnade upp den för allmänheten igen igår. Jag ser vilka besökare jag har! Hon finns med i polisens "register" och dom väntar på att hon ska "visa sig" igen så dom kan ingripa. (Hon tror hon är osynlig). Har så svårt att förstå hur någon kan av Guds mig så pass att man ägnar så jävla mycket tid och även blandar in sin "sambo" i skiten! I över 8 år har jag haft henne efter mig och jag har börjat inse att jag kommer få dras med henne livet ut om jag inte flyttar och får skyddad identitet igen. Men det är så många nackdelar med att inte "finnas" när man ska lösa praktiska saker. Kommer ALDRIG glömma när jag satt på ett hotell i Oslo och hon skrev att "hon ville vara mig och ville ha mitt liv" en sådan människa är väldigt sjuk! Har sedan vi gjorde våra ivf-försök 2018 haft ökad smärta i svanken nån vecka innan mens varje månad och nu har det gått så långt att fått söka hjälp för det. Hjälpen jag fick var dock en megastor burk morfin🙄 Morfin biter ju inte på min "nervsmärta" i ryggen, men mot detta verkar det fungera. Känner dock en stor sorg över att drabbas av precis allting! Det känns som om jag är en hypokondriker och att andra ska tro jag är det! Många tankar! Så hur sammanfattar vi läget nu då? Näääh...Jag vet inte! Gonatt!

Utan Er är jag ingenting TACK FÖR ATT NI FINNS OCH GER MIG STYRKA! JAG ÄLSKAR ER VILLKORSLÖST!

Hade enorma förhoppningar på 2020! Var peppad till tusen men föll på startlinjen med influensa och öroninflammation direkt! 3 veckor hemma från jobbet och med detta startade det här året precis som 2019 slutade...ÅT HELVETE på ren Svenska! Var på ett möte på jobbet idag som kändes jättekonstigt! Visste att det skulle bli sådant möte pga min sjukfrånvaro jag haft 2019 pga. de omständigheter jag nämnt innan. Jag kommer fortfarande inte skriva om det förrän senare! Både jag och Mange har mått fruktansvärt dåligt typ från februari 2019 och det är inte över än även om det lättat lite nu. Därför kom även dagens möte på jobbet som.ett bakslag då jag känt mig rätt glad och kamplysten sedan i onsdags! Vill inte nämna några direkta detaljer om mötet med jobbet, men kände mig som en riktig pundare där det kändes som jag var på frivården eller beroendeenheten å tvingades lämna drogtester och få skriva under vad som.kändes som.rena förnedringspapper där de ville begära ut journaler från precis ALLT inom vården. Allt från ivf-kliniken i Örebro som är ångest bara jag tänker på det, till psykiatrin, och tom. Det med min fot som jag håller på med nu. Vet inte hur jag ska göra, om jag ska neka behandlingen som är planerad för min fot för att kunna få ett avslut på minst 4 års smärta där inga andra behandlingar funkat alls. Jag ska inte gå på foten så mkt på 2-3 dagar efteråt vilket ju skapar problem i jobbet. Antingen får jag skita i hjälpen och fortsätta ha ont Å vråla FOTJÄVEL varje morgon eller så får jag försöka jobba med kryckor.🙄 Har ju även en operation i magen inplanerad i år och kirurgen ska ringa nästa tisdag för å se hur långt man kommit i planeringen men känner att jag efter så många års kamp med det antagligen får skita i det med å fortsätta må dåligt! Jag vill inte vara borta mer från jobbet! Denna operation är antagligen även sista chansen till att jag ev. Skulle kunna få några barn men det är nog bara gilla läget vilket ju blir en stor sorg det med! Efter mötet satt jag i baksätet med mina 2 kollegor tårarna rann! Dom hjälpte mig kolla på några nya jobb. Jag har faktiskt sökt några nya innan då jag alltid känner mig utanför där jag jobbar nu och min största trygghet nu även kommer lämna jobbet för nya utmaningar i livet. Jag vill ju egentligen inte byta jobb, jag älskar själva jobbet men när jag får höra saker som jag känner blir ganska konstigt vinklade blir jag bara jävligt osäker! Jag blir kallad saker i mitt yrke ute på gatan...jävla hora, gå å Knulla din mamma, jag sk a Knulla dig sönder med min kuk, rasistfitta...är några saker senaste halvåret. Och då är det flera tillfällen jag snällt berättat att de ska flytt bilen för att slippa en gul lapp...å då ska man knullas sönder!? Jag har tagit upp det med bodycams på jobbet då man även kan visa för de andra dessa situationer. Möten med män i ett visst klientel på stan gör mig mer och mer osäker. Inte direkt rädd, men det kan vara obehagligt! Då min gamla chef hade ett märkligt beteende som satte djupa spår i mig så tappade jag gnistan för knappt ett år sen. JAG TAPPADE VERKLIGEN PRECIS ALLTING! Har känt jag inte har nåt att kämpa för eller leva upp till pga. Vissa saker. Jag har försökt få utvecklas vilket jag måste få göra för att må bra på jobbet, men fick alltid bara höra negativa svar. Just nu känns allt skit igen, som att allt som händer på jobbet är mitt fel, att det vore bättre jag slutade. Jag har sökt andra jobb. Men innerst inne vill jag inte byta jag älskar själva jobbet nu. Känner mig tom...tom tom tom och hur många det än sitter runt mig på jobbet så känner jag mig ensam! Har hysteriskt mailat min kontakt på psyk att jag måste prata med henne...att det känns som jag går sönder! Så fort ett problem som hängt över oss äntligen börjar lätta så kommer nästa! Blir nog en jobbig dag på jobbet imorrn, men får bita ihop och göra det bästa! Malin å "Tompit" bor här sedan någon månad och det är mysigt 2 till i "familjen" Skitsamma ska se om jag kan sova, drömde om jobbet inatt hoppas jag slipper nu...gonatt