Var nyss ute och gick med Bobby, plötsligt stannar en röd Volvo vid min sida och backar tillbaka...

mitt ex från Jamaica vevade ner rutan och började prata med mig för första gången på 10 år. Jag har hatat honom sedan han flyttade ut, men egentligen har det alltid varit sorg och ledsenhet bakom ilskan.

 

Jag insåg en sak...att jag nog aldrig bör åka tillbaka till Jamaica!!! MITT Jamaica finns inte längre. Han var en stor del av det och kanske är det bara en jakt efter den lycka och eufori som vi levde i tillsammans som får mig att sakna Jamaica så mycket? men det finns inte längre och kommer aldrig någonsin att finnas igen!

Han har fru, 2 barn men ju mer åren gått så har jag tänkt mer på honom och faktiskt saknat honom. Att han stannade bilen gjorde mig glad, men samtidigt ledsen...många känslor rördes upp...Det var VI! Vi var ett med solen, värmen, stränderna och allt exotiska vi var för varandra.

 

Jag kommer alltid att se Jamaica som mitt andra hem, men frågan är ...är det värt smärtan som jag VET kommer komma när jag väl är där? Det är nog den som drivit mig att inte åka trots att jag haft ekonomi till det osv.

 

Livet blir nog inte konstigare än såhär...