Har varit på DBT i dag, det blev först individualterapi i dag och sen grupp efter det för att det skulle hinnas med denna vecka!
jag känner mig uppgiven...maktlös....utsatt och kränkt...av SVERIGE och det här landets jävla regler och lagar:(
Bortglömd...jag är en maskin...!!!
Jobba jobba...nu ska vi jobba....less less less på föresningskassans jävla regler ...efter att ha varit hemma i 2 år ska man på 3 jävla månader vara tillbaka i jobb till 100%
Ja jag är på god väg, men jag känner också enorm press...känner mig intvingad i ett hörn och jag kan inte ta mig ut...jag har pratat med min individualterapeut i dag om ifall man känner att man inte orkar heltid samtidigt som man ska gå på terapi speciellt måndagar då det är grupp, man blir väldigt trött av det ofta...svaret jag fått på det är att det finns ju inget att göra...:( det enda man kan göra är i så fall att överväga att sluta i DBTn!
Ok fine, jag kan gå direkt då...i så fall behöver jag ju inte fortsätta nu ens det är ju bara waste of time:(

När jag äntligen ser en ljusning i mitt liv efter 30 år så sliter det här jävla samhället bort den lilla ljusglimten i tunneln...man får ingen chans att komma på fötter på riktigt...nej för helvete...slit ut dig innan du är 45 för helvete!!!
Ahaaa....går du på cellgifter och är dödsdömd inom tre månader...men vad bra då kan vi suga ur dig de sista krafterna...kom så får du jobba annars får du inga cash ....typ:(
Jag vet inte vad jag vill längre...jag mår ganska dåligt i dag...vem är jag???
varför lever jag...egentligen???
Jag har ingen gnista alls....för HELVETE!!!
låt mig försvinna:(

Jag vill vara tonåring igen...bo hemma...!!!
eller???
....jag vill leva....

...hur fan gör man när man LEVER???????