Sen i kväll hamnade jag av en konstig anledning på Joans . H skulle dratt dit med mig, men hon bangade så jag tänkte att jag åker dit själv. När jag var på väg i bilen ringer Jonte å undrar om jag kan hämta dom till Joans, snacka om perfekt timing =) Så fick 3 nya vänner på köpet med=)

Jouko och Mange var där, underligt hur man kan förlåta någon som gav en så mycket både fysisk och psykisk smärta...men som jag säger, det har gått 20 år. Nu är det dags att lägga det bakom sig och blicka framåt. Bossen på Joans hejade glatt och nu får vi se om jag kan få in en fot där.=)

B och hans haren åkte i sina fula veteranbilar runt, runt, och runt! kul nöje eller? Jag låtsades inte se honom!