ETT NYTT KLIV I RÄTT RIKTNING?

   2013-09-14 - 15:21:00
 
Är sjuk, det är antagligen min förkylda, men ack så rara dietist som smittat mig i onsdags=)
Fick knappt en blund i natt, zyx halstabletter hjälpte inte å de kliade i halsen, värkte å jag mådde allmänt skit:( Så nu idag skulle jag åkt till stan ....men då han fick veta att jag måste åka hem i morrn vid 17-tiden så blev det härj igen och jag kände bara hur allting bara rann av mig fullkomlligt:( Jag känner mig lite ynklig...fick sova lite efter att ha tryckt i mig allvedon som faktiskt lindrade för halsen med. SAken är att han halkade in på ett bananskal på ett jobb över en naatt och med detta så kan vi inte ses så mycket pga. hans jobbtider som är ganska udda:(
Jag själv har även massor med nytt som sker i mitt liv och tar MASSOR av energi av mig just nu....jobbet, 9mile design, Bobby som trotsar så mycket han orkar, försöka rensa ordning i mitt hem för att bla. om vädret tillåter ta en vända till Himpan nästa lördag vilket blir den andra och sista gången i år för min del. Han förstår ju INTE att jag inte är som alla andra:( Min energinivå ÄR LÄGRE än en normal persons och jag FÖRSTÅR att det är svårt att sätta sig in i det om man inte upplevt det själv, men jag klarar bara att göra saker korta stunder sedan får jag vila. mitt i allt detta så håller vi på med medicinjusteringar och jag försöker helt enkelt ta kontroll över mitt eget liv igen för jag känner att jag börjar tappa greppet. Hade inte en förstående kille då stöttat mig istället? Sagt att det kommer ordna sig, ha inte för höga krav på dig själv utan jag hjälper dig med om det är något du vill ha hjälp med....nä då blir han SUR som ett citrondrickande bi och bara härjar på mig i telefonen och jag ORKAR INTE MER:(

Hotar att om jag inte kommer in idag så ses vi inte mer, å det är MITT val å hej å hå...Hur kan det vara MITT VAL, om det är han som säger sådär?
 
Jag måste få igång 9mile design och orkade jag och inte var sjuk skulle jag ge mig ner i grottan och strukturera där och se vad jag håller på nånstanns....speciellt nu innan jag kommer börja arbeta med nya material och ideer dessutom som kommer bli en del av 9miles nya nisch. Det är mitt jobb, en del av min framtid men jag får inte något stöd i någonting av det känner jag:( Allting handlar om att HAn ska få det som han vill ha det för att må bra. Jag skulle åkt in idag, för jag hade lovat det...men då han blev jättearg för att jag sa jag måste hem vid 17 i morgon så rann ALLTING.....av mig, det känns som om mitt skinn rann av mig och ligger i en slibbig hög under mina fötter:(
Energin ....jag orkar inte tjafsa...och jag orkar inte åka till stan och tjafsa!!!
 
Bobby har blivit påtagligt mer otrygg sedan en liten incident för 2 v sedan då det blev lite mycket skrik å gap i stan. Han kräktes då i bilen för första gången på månader och nu har han blivit mycket mer "mammig" och låter mig inte ta ett steg utan att han är mig i hasorna.
Känner mig bara tom....tom och LEDSEN:(
och samtidigt så jävla oförstådd:( Jag skulle ju åkt....varför börja gapa om när jag ska hem då? om jag inte sagt att jag var tvungen åka den tiden idag utan väntat till i morgon så VET jag att då hade jag fått höra att -varför sa du inte det i går för!!!
 
Känner mig nere, ensam och nere idag!
Om han ändå bara kunde förstå...sätta sig in i hur det är att ha drabbats av en svår utmattningsdepression och postraumatisk stress och hur man mår fast tiden gått så pass långt...Jag är inte återställd, inte på långa vägar! Minsta stress får mig att tappa greppet helt och minnet försvinner och jag blir skakig och ångesten ökar.
VARFÖR FÖRSTÅR HAN INTE???
 
Kanske är det lika bra att vi går skilda vägar som han säger..??
Jag håller på att tappa kontrollen igen och det FÅR INTE hända....inte nu!!! Då MÅSTE jag säga STOPP, stanna upp sålla bland allting jag har framför fötterna och prioritera....och prioritera...VAD klarar jag just nu och HUR MYCKET?
För x antal år sedan skulle detta aldrig vara nåt problem för mig, men sedan jag drabbades av utmattningen 2011 och inte ens mindes mitt personnummer....mitt mobilnummer jag haft samma i över 15 år, fick ringa min mamma och fråga var jag hade lämnat JOEY på morgonen (hos dagmamman såklart), och även glömde hämta honom efter jobbet...efter det har ingenting blivit sig likt:(
 
Det HAR blivit BÄTTRE, det ska jag inte ljuga om....men så fort minsta stresspåslag kommer så börjar allting svaja och det kan handla om en sån enkel sak som att jag vet att jag måste åka och handla en viss sak en dag, eller gå en långpromenad, städa en garderob eller vadsomhelst som inte är NÅGONTING för en normal person.
 
FÖRSTÅ MIG...!!! Jag har försökt förklara så många gånger...men det är som att prata med en tegelvägg:( FRUSTRATIONEN RIVER I MIG:(
 
var är jag på väg? Mot branten och stupet igen eller kommer jag lyckas säga stopp, prioritera, våga vägra att umgås med människor som just då är negativa ovh arga? Det sänker mig något fruktansvärt.
 
En annan sak jag vill nämna är att det ju nu blåser en mindre orkan kring Missing People vars organisation jag en gång så gladerligen stöttade, var med och startade upp i Östergötland och brann för. Redan i vintras då vi i gruppen varit på utbildningen i göteborg pratade vi om i bilen att organisationens pengar lika väl skulle kunna komma att gå raka vägen ner i Peder Schillerströms ficka. Nu efter att vi stridit i nästan ett år så har sanningen börjat nystas upp från annat håll och det känns så otroligt SKÖNT att folk nu får se att jag inte var en idiot som skrek ut varningar för ledningen i MPS i Göteborg.
Nu är det ute i full rullning i medierna men jag har även mitt ess i ärmen...när stormen om Peder Schillerströms förmodade pengafiffel är utrett och klart kommer steg 2 att ta vid. Och det handlar en del om saker jag tidigare skrivit om i bloggen då det var ett mer hett ämne. Jag har en otroligt fantastisk kontakt på en av sveriges största tidningar som jag vet kommer gå vidare med nästa steg. Men JAG VILL avvakta tills den aktuella stormen om ekonomin ebbat ut och lagt sig till ro. DÅ kommer jag att slå till! Vi jobbar på det tillsammans jag och reportern och några till.

Kommer även att ha med en handfull myndigheter att göra, som ska reda i vad vi råkat ut för. Nu börjar vi om på nytt...!
Jag har tex. bett folk i vår egen ledningsgrupp som anklagade oss för trakasserier att FÖRKLARA VARFÖR hon kom med dessa lögner som vi tog fram motbevis på...och bevis skulle även inkomma från hennes sida...MEN så blev hon tillsammans med han i MPS som skulle utreda allting och givetvis skyddar man den man älskar...!!! helt förståerligt!
MEN vi som står här kvar, kränkta och jag sagt till henne att en förklaring och ett offentligt förlåt från henne kan göra mycket åt den cancer som just nu härjar i Östergötland och dess fd. ledningsgrupp i MPS...men att jag då fick en massa luddiga svar tillbaka att vi HADE trakasserat henne och att motbevis kanske fanns å det var därför jag inte var med i mps längre???? Det stämmer ju noll....detta var anklagelser som kom till min kännedom efter att jag slutat och vi har ju svart på vitt bevisen att några trakasserier inte existerat någonsin emot henne. polisen har kopior på all teletrafik och han sa att det syntes ju lång väg att det inte stämde. Jag hade fler inkommande samtal än utgående till henne och inte ett enda nattetid, eller nåt de datum som det skulle handla om.
 
Nä nu ska sanningen fram till slut!
 
Nu ska jag försöka ta mig i kragen, torka tårarna över att han i stan inte förstår och åka till mor  och far för att börja styra med mina nya produkter (förberedelser i alla fall) till 9mile design. (Just ja jag måste ju se till att göra loggan till bilen fixad snart med)
 
Förlåt världen för det JAG gjort....det gör mig ONT att alla inte kan stå för det dom gjort fel!
 
Var rädda om varandra det finns bara en du och en jag!

Kommentarer

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0