JAG VILL ÅKA HÄÄÄÄST!!!

   2012-01-03 - 20:33:07
Idag var jag hos min dietist efter att igår varit å vägt mig på psyk och nu var nere i 56.2 kg. Nu har j ag läxa att äta regelbundet...har mat och sovklockan på 6 ggr/dag AAAAWWW!!!
C. Har varit å hjälpt mig sortera ut mer kläder som ska väck härifrån och det givk bra! Men sen kom mamma å pappa och nu när jag själv FÖRSÖKER LUGNA NER MITT LIV OCH DESSUTOM LANDA I MIN DIAGNOS OCH BRISTER AV MINSTA STRESSGREJ så flippar jag mer eller mindre på mamma som vanligt! MEN jag har åtminstone börjat bli medveten om VARFÖR jag alltid blir så frustrerad...Som nu när jag berättade att WOOOH Ja ska provrida min dietists häst om några veckor....aha börja inte med mer nu säger mamma å pappa direkt båda två istället för att ens säga något positivt och peppa mig!!! SOM VANLIGT!!! Jag fick som vanligt inte ens chansen att berätta mer om det:(
Sen då jag hade bett mamma kolla in om några kläder går att sy in...då lägger hon sig på sängen och halvsover och man får för varje plagg dra ur henne om hon tror de går att sy in ...och för varje plagg tar det 5 min istället för 30 sek som det skulle gjort i mitt eget tempo....DÅ BLIR JAG FRUSTRERAD!!! Att jag blir så INVALIDERAD hela tiden av dom och alltid blivit vad jag minns...de är inte intresserade av att få veta mer och visar intresse om något ...i bästa fall kommer de nåt som alltid är vänt ur negativ vinkel istället...JAG BLIR SÅ JÄVLA FRUSTRERAD AV DET:(

Saknar min älskade vän Michis, hon är den vän jag sökt i livet, inte fan visste jag hon fanns så nära mig! Till skillnad från andra vänner jag haft så suger hon inte bara massa energi av mig utan ger mig energi tillbaka! =)

Nyår var ok, men jag orkar ju inte ...precis som på julen...jag vill dra mig undan, och jag vet inte riktigt om det är ok i andras ögon eller ej att jag försvinner lite emellanåt?! Jag klarar inte att vara med på kalas å liknande om jag inte har möjlighet att kunna dra mig undan lite men ändå vara närvarande! Jag måste få ha mitt avstånd...jag är ändå inte som NÅGON ANNNAN i släkten eller familjen och kommer aldrig bli....jag har väldigt svårt att tro att jag någonsin kommer bli sedd för den jag är, tagen på allvar och inte alltid få den negativa åsikten mot mig med allt!

Blir ledsen....arg, frustrerad och sänkt! Just nu är jag rätt låg igen...märker hur mycket det faktiskt påverkar mig och min stämning!:(

Bilder från nyår kommer vilket annat år som helst...eller nåt...när jag ORKAR:(

Kram!


Kommentarer

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0