Övningen skedde i Räddningstjänstens tvätthall i Norrköping i lördags och det var full fart i vattenbaljorna vid Folkbladets besök.

Går det inte att använda nån sorts fågelattrapper vid en sån här övning, istället för riktiga, döda fåglar?

- Nej, man måste absolut ha riktiga fåglar, för att de här volontärerna, nybörjarna, verkligen ska få träna på att tvätta av riktiga fjädrar och få den verkliga känslan att arbeta med fåglar, fastslog Pernille Kragenskjöld från arrangerande KFV, Katastrofhjälp Fåglar & Vilt.

Skadade och avlivade
De fåglar som används är skadade fåglar man fått in till rehabilitering, som varit så skadade att de npste avlivas. Nu används de istället i utbildningssyfte.

- Vi lär 48 volontärer från Blå Stjärnan i Östergötland hur man hanterar och tvättar oljeskadade fåglar, inför framtida insatser vid oljekatastrofer, berättade Pernille Kragenskjöld från arrangerande KFV, Katastrofhjälp Fåglar & vilt.

200 utbildas
- Totalt pågår just nu utbildning av totalt 200 fågeltvättare i Sverige och efter den här kursen i Norrköping och sedan en på Gotland, har vi nått målet 200, vilket har varit målsättningen. Därmed anser vi oss ha så många att de kan bytas av under passen, om en riktig oljekatastrof inträffar och det krävs stor personalstyrka.

Sedan står de beredda att rycka ut, varhelst en oljeolycka inträffar i Sverige.

- Ja, och faktiskt även i Finland och Estland, eftersom de här tre länderna har ett avtal om detta. Så får vi en förfrågan om hjälp därifrån, är vi beredda att rycka ut även dit.

Kan du berätta i korta drag hur en fågeltvätt går till?

- Vi börjar med att tvätta fågeln i diskmedel och 41-gradigt varmvatten i sex till åtta nya vattenbad, beroende på hur skadad den är. Men man får inte använda borstar, för då förstörs fjädrarna, utan man bara skvalpar upp vattnet över fågeln. Sedan använder vi tandborstar och tops för att tvätta bort oljan från ögon, öron och övriga huvudet, halsen och nacken.

- Därefter sköljer man av fågeln med högtrycksvatten och då torkar de också och fjädrarna blir normala igen och vattnet rinner åter utanför fjädrarna.

- Sedan avslutar vi med ett test i en bassäng, där vi ser att fågeln flyter som den ska. Och gör den det så tar veterinären ett blodprov och ser att fågeln verkar okej. Då ringmärks den också innan den släpps.

- Men vi släpper den förstås inte vid oljeutsläppet, utan transporterar iväg den långt bort, så att den hamnar i rent vatten igen.

Hur många oljeskadade fåglar brukar ni klara av att rädda?

- Ungefär 50 procent kan släppas ut i det fria igen, säger Pernille. Bäst resultat når vi oftast med svanar där 90 procent klarar sig och svårast har vi med alfåglar, en sorts sjöfågel, där bara fem procent klarar sig.

Att hitta 200 frivilliga, oavlönade volontärer att ställa upp på utbildningen var inget större problem:

- Nej, inte alls, utan vi har till och med kö av fler som vill gå utbildningen, om vi startar nya kurser framöver. Men det är slående att vi mest får kvinnor till den här utbildningen. Kanske för att den är oavlönad, funderar Pernille Kragenskjöld.

- Så kanske det är, säger ledarkollegan Magnus Edelius. Men jag är glad över att det mest är kvinnor, eftersom jag tror att det inte finns någon karl, som kan tvätta rent fåglarna så noga och fint som kvinnorna kan.

- I så fall, säger Pernille, finns det i alla fall undantag, för två av de killar som vi utbildat har avancerat till att själva bli instruktörer idag!

Givande kurs
Volontärerna i Norrköping, kom från Blå Stjärnan i Östergötland och bland deltagarna fanns Marika Sjödin från Blå Stjärnan i Norrköping och som sa så här:

- Jag är intresserad av naturvård, viltvård och vill kunna hjälpa till lite när det behövs. Och den här kursen där vi får träna på riktiga fåglar, känns väldigt givande och man får en förståelse av hur det kan vara vid en oljekatastrof.

- Så nu vet jag vad som väntar mig, om jag blir kallad till en sådan olycksplats i framtiden.