TSUNAMI INSIDE?

   2011-12-27 - 10:01:39










Jag vet inte var jag haft mig själv sista tiden...julen har passerat...julafton spenderade jag först hemma ensam med Joey, sedan låg jag på en soffa hos Catharina flera timmar och bara VAR för att sedan åka och äta, umgås och leka julklappslek med familjen hos min moster ute på vischan!
VARFÖR KÄNNER JAG EN SÅN ENORM ENSAMHET OCH TOMHET??????? Det spelar ingen som helst roll om jag har hela släkten och familjen samlade tillsammans med mig...JAG KÄNNER MIG ÄNDÅ ALLTID ENSAM!!!
Jag har börjat göra lite småpillrande åt en guldsmed i trakten som jag haft kontakt med väldigt länge och nu den 16 januari så ska jag....NU AVSLÖJAR JAG DET: Börja arbetsträna hos honom...så min smides cirkel kanske sluts till sist???!!! Jag kommer arbeta både i hans butik/verkstad men även från min egen silvergrotta som fick en fin hylla av min morfar igår=) Den var PERFEKT=) Det mysigaste är att morfar själv byggde den då han var i 13-års åldern=)

(kolla in hyllan in till vänster, där hade jag min träpall med cd-spelaren på innan)


(Jag har ägnat en del tid under helgen till att städa, rensa, sortera och organisera i grottan för att det inte ska bli så rörigt och jag tappar sugen av det...jag säger det igen...JAG ÄLSKARRRRR KONSERRRRRVBURKAR;P)


(Har känt mig allt annat än social i helgen samtidigt som jag känt mig sällskapssjuk och väldigt ensam...suttit i grottan med syrrans öronmuffar på mig som tydligen hittat in dit från någon kartong mamma grävt i...bara suttit....lyssnat på musik, övat på lite nya tekniker och ska fan lära mig gravyrpennan nu på fri handå göra de snyggt...men jag vet inte känns som om jag inte ens kan skriva med penna längre, blir inte bra å jag e lite smått darrig hela tiden)



(Bakade en kaka bara för ATT och hade på massa danskt glitter, randig frosting å Joey ville ha hundben på....men SUCK)
*
Själv lyckades jag klämma i mig en skinkbit å två clementiner på julafton....OCH en pepparkaka förresten:) Såg igår att jag gått ner igen...har ingen matlust alls och ligger nu åter på 57,8kg ska se vad det visar sen när jag kliver ur sängen tror jag!) 


Öppnade äntligen min present från min underbaraste vän M och blev SÅ GLAD över denna vackra broderade tavla hon gjort bara till mig:)

 




I går tog jag hem familjen på "gofika" med glassflaskan jag haft i frysen allt för länge och spetsat kaffe....=)



(Stjärnorna smälte lite i syrrans hav av mjölkskum:O)


Annars då.....jao...tänker en del på en vän som lämnar landet för en tid i eftermiddag...vet inte varför men tänkt på det rätt mycket sista dagarna och har en inte alldeles nice känsla:(
Jag vet inte vad det är...VARFÖR?! Men jag e sjukt nedstämd redan innan och tankarna på PSC gör att  jag bara känner mig ännu mera TOM inuti)
Önskar en underbar resa och att de är rädda om sig och njuter ordentligt...min ekonomi har nog faen aldrig varit så kass som den e just nu så jag kommer väl inte iväg något  på LÅNG TID FRAMÖVER:( Annars brukade det ju bli åtminstone en Thairesa om året på 3v. men nu har jag ju inte varit iväg sen 2009)

Borde vara sprudlande glad över att äntligen efter ALLA ÅR få komma tillbaka till det arbete jag velat vara på och längtat tillbaka till hela mitt arbetsliv, JAG ÄR GLAD!!!
MEN JAG KÄNNER MIG BARA HOPPLÖST TOM, MATT, TRÖTT, SVAG och ENSAM
Någonting har hänt med mig som jag aldrig upplevt förut
...känslan av att lixom ha tagit beslutet och accepterat det att detta är den sista chansen jag ger mig själv!
Acceptansen att jag upplevt min sista jul om ingenting drastiskt händer...JAG KAN INTE leva med den rastlösa, krypande, smygande, slitande, plågande ångesten!!! Jag har aldrig någonsin tidigare varit ,med om att jag haft sådan generell ångest utan direkt anledning och SÅ STARK hela jävla tiden:(
Kanske är det så som en alla säger, att jag skulle behöva våga träffa någon igen??? :/...bygga upp ett förtroende för honom, lita på honom, våga ÄLSKA honom....men jag är LIVRÄDD!!!

MEN just nu fortsätter TOMHETEN INOM MIG FORTSÄTTER ATT VARA SVART, MJUK OCH PLÅGSAM!


Kommentarer
border-fucking-line

Oj... Ju mer jag läste desto mer kände jag igen mig själv. Detta inlägget är så extremt vad jag också känner. Tomheten, ensamheten, tröttheten, ångesten... Och kommer inte vidare.

2011-12-27 - 22:03:15
URL: http://borderfuckingline.wordpress.com

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:




RSS 2.0