I går behövde jag mycket krishanteringshjälv av min teraeut men det sket sig någonstans på vägen och jag kände mig väldigt kränkt av henne.
I morse ringde jag henne och sa att jag ska avsluta min terapi som jag kämpat med i snart 2 års tid.
Nu har jag lovat att komma på vår vanliga sesion på torsdag och då kommer även Shideh och pia att vara med och vi ska då ta ställning till om jag ska fortsätta eller inte.
jag vet att om jag avslutar så kommer jag att DÖ!!!
men jag kommer inte gå kvar och förnedra mig och kämpa med en terapeut som jag inte längre har förtroende för.
Har varit inne på om jag ska lägga in mig för att bryta allt det jobbiga som härjar i min kropp just nu. I dag på jobbet var jag ganska drogad faktiskt...den som vet om det ser det dessutom på mina ögon...ser ut som en pundare upplysta Pata mig om:S Men det är hans vanliga kärleksförklaring till mig *hahahahaha* fick krama han lite när jag kände mig nere i dag.

Har fått smått panik över att X inte svarat i telefonen och det är ju den jävla förbannade helvetes borderlinen som skapar detta...men nu i kväll har jag pratat med min underbara vän Li som är så FRUKTANSVÄRT lik mig på alla sätt...=) Jag har verkligen funnit henne och hon mig och vi kan bolla våra prolem med varandra.

I dag när jag gick från bilen och hem efter jobbet fick jag verkligen KÄMPA, benen ville inte bära mig...mina rörelser blir långsamma och sorgen och smärtan gör att man helt enkelt blir apatisk, men man kan röra sig med nöd och näppe.
Tog mig in..tårarna kom direkt...la mig i ett bad, orkade inte ta mig upp...samlade mig och tog mig upp till slut då vattnet blivit kallt och stapplade in i sängen och däckade...mamma ringde och väckte mig 3 timmar senare.

Nu har jag kissat Joey i stormen, matat honom för han sa att han var hungrig, borstat hans tänder och vi har tagit våra tabletter båda två...och snart ska vi krypa ner i sängen igen.

Jag har nog bestämt mig för att försöka göra vissa saker med hjälp av Li och kanske någon mer ...för jag klarar inte av att leva så här.

inget e kul just nu ...i går var jag i stan med pappa och syster och handlade kläder främst åt pappa. Jag köpte bla en skrivare...men när jag kom hem med den ställde jag den innanför ytterdörren och dä står den kvar ännu, men jag antar jag kan ha glädje av den senare om jag tar mig igenom detta.
Den skriver tydligen rysligt bra foton vilket jag var ute efter...

Eftersom jag VET att jag inte klarar av separationer så ska jag helt enkelt leva ensam från och med nu.
Jag kommer ALDRIG mer binda mig med en man!!!
Varje separation blir för mig en kamp mellan liv och död och om jag väljer att leva så måste jag välja bort att leva MED NÅGON för att klara mig helt enkelt.Sen vill jag heller inte ha någon med grava alkoholproblem...det ligger som ett band genom hela hans famlj...jag är inte villig att bli behandlad som skit för att han dricker....hans lögner...och hans svek då han tog sina barn på heltid utan att ens prata med mig hur vi skulle få det att fungera...utan han menar att han ska ha sin son 100% alltså natt som dan ...då jag sa men om vi vill gå på bio då?? Ja men hans son tycker med om bio...förstå min frustration!!!!!!

jag har i alla fall min Joey...han är mitt allt min underbara älskade vän som finns med mig oavsett vad!
han dömer mig inte, han sviker mig inte!!!

Nu ska han och jag sova tätt tätt nära varandra och jag ska ha min hand på hans rygg, det är DÅ jag kan slappna av som bäst och somna...när jag vaknar brukar han vara borta, men jag VET att han inte är långt borta!!!




JAG ORKAR INTE...VARFÖR SKA MAN BEHÖVA LEVA NÄR MAN BARA FÅR KÄMPA HELA TIDEN FÖR ATT HÅLLA SIG ÖVER YTAN????
JAG ÄR OCKSÅ RÄDD ATT MIN OPERATON KOMMER BLI INSTÄLLD EFTERSOM JAG MÅR SOM JAG MÅR EFTERSOM MAN MÅSTE VARA PSYKISKT STABIL FÖR ATT FÅ FÅ DEN.